2015-09-30 20:18 ● Jan Svensson

Eko från omklädningsrummet - del 3 - Update

Olle Kristofferssons uppskattade "Eko från omklädningsrummet" är tillbaka med del 3

Nu uppdaterad med 2 st bilder till.

Ekot del 3

Den som väntar är antagligen hos läkaren som Dr. Salam brukar säga! Nu är det ju så att kanske inte alla är patienter hos honom. Man kan i alla fall slå fast att ekot dröjt lite väl länge denna gången. Benny Svensson har i alla fall väntat och hoppats på att han ska bli omnämnd även denna gången, och en av giffarnas allra största målskyttar genom tiderna vill man ju inte göra besviken. Denna upplagan kommer vi beröra en del av alla dom resor man gör ihop som ett fotbollslag. Under en säsong avverkas otalet mil med diverse olika färdmedel, och diverse olika destinationer.

Men först skulle jag ändå vilja belysa något. Vad betyder egentligen ordet utmaning? När jag slår upp ordet i Google får jag följande svar- ”något som utmanar, något som behöver ansenlig ansträngning /men som ändå attraherar”. I fotbolls sammanhang pratar man om utmaningar och skrällar. Hur kunde Island slå Holland säger folk. En ännu större skräll måste ändå vara att alla 25 giffare lyckats komma med både dit och hem under dom 3 senaste säsongernas träningsläger. Att påstå att resa med detta gänget är en utmaning är en sån grov underdrift. När Gunde svan säger att ”ingenting är omöjligt” kan han inte försökt få 25 fotbollsspelare att hålla reda på var sin boll i en veckas tid.

Träningslägren brukar vara en mycket uppskattad del av säsongen. En hel vecka spenderades i år i Turkiet. Tyvärr är det inte mycket publicerbart material därifrån. Är ungefär som att Stieg Larsson skulle skriva om Millenium-trilogin men utan några mord. Men några godbitar kan vi allt hitta.

Granit är en mycket berest herre. Han håller rekord på västtrafiks bohusbana med flest resor mellan Tanum station och Uddevalla. Lika rutinerad när det kommer till att åka flygplan är han dock inte. Under en period med luftgropar konstaterade han barskt att om piloten inte har kontroll ska han väl inte flyga så jävla högt. Utanför planet stod det tre stycken flygbussar och väntade. Granit kunde nöjt konstatera efter en stunds överläggande med chaufförerna att alla bussar går till samma ställe!

Inkilning sker varje år under välordnade former. Jimmie Larsson klarade av konststycket att kila sig in redan under nerfärden medans övriga gjorde ett gott jobb under själva ceremonin. Våran oerhört trevliga målvakt Jonte missade fjolårets läger och kom in som ett wild-card. Joffa hade oturen att för fjärde året i rad bli dragen i den helt slumpmässiga lottningen som äger rum i kapten Maz rum. Vinnaren i den lottning får hoppa med i inkilningen. Otur Joffa!

En rejäl uppgradering på rummen hade resledare-Berba fixat tills i år. Istället för en våning var det nu två våningar och bättre sängar. Alla hade fått sådana rum utom ... Abdi, Nawwe och Granit. Det mest internationella av alla rum. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Receptionen kokade av en ilsken Nawwe. Men livet är inte alltid rättvist. Fråga bara Joffa.

Christoffer Söderlund sitter nog inne med lagets värsta lungor. Det finns dock en logisk förklaring till att han springer så mycket under matcherna. Det började redan när han körde extra hårt under lägret. Hans mycket känsliga mage är inte särskilt resistent mot främmande bakteriekultur. Detta ledde till betydligt fler intervallpass än dom som var inplanerade under träningarna.

PP hade ordnat en uppskattad quiz under lägret. Brobba fick frågan om vem som var förbundskapten under vm-94. Han svarade självsäkert Tommy Körberg!

Granit är för övrigt den enda som lyckats förvinna under en bortamatch. Inte efter matchen som man kanske kan tro utan innan. Hans sågs kliva på bussen på Siljevi. Laget anländer som vanligt och under matchgenomgången nämns Granits namn men utan svar. Är det ingen som sett våran högerback? Filosofen och sportchefen letar överallt men han är borta.

I våran fina Grebbestad buss finns ett sovutrymme bredvid bakdörren. Detta brukar vara Lillens givna plats under långa bortaresor men denna gången hade Granit gått ner där för att ta sig en liten blund. Man kan säga att han vilade sig i form denna gång.

Sportchefen har slutat lägga sig där nere nu efter att en disk låste sig och Nutte fick bogsera ut honom med sin nya bil. En bil som för övrigt har skapat en hel del osämja uppe på Siljeskogsvägen. Att vara sportchef innebär att ständigt leva på en hårfin linje mellan privatperson och klubbrepresentant. Att helt plötsligt gå från att med alla medel komma igenom ett tuff sillysommar där halva europa rycker i dina spelare. Till att koppla av på en välförtjänt semester. Men att vara en hård förhandlare kan också ha sina fördelar. Som att iskallt utnyttja att ens granne köpt ny bil och på så vis få mängdrabatt hos samma bilhandlare. En rabatt som orginalköparen hävdar sig har rätt av halvparten. Moraliskt? Ja. Juridiskt? Knappast.

Tobias Berntsson rusade ut på uppvärmningen som en kalv på grönbete inför träningsmatchen mot Gunnilse i sommar. Lika snabb var han också in igen då jag frågade om han skulle ut och jogga. Men de klart det är ju lätt att ta på sig fel skor när man ska spela match.

Det känns alltid tryggt när det kommer upp duktiga yngre spelare till seniorlagen. När dom blir så unga att dom inte ha lärt sig att räkna är det frågan om det är för tidigt. När Viktor Edvardsson funderade på varför vi var så glada när vi bara fått 2-2 mot Svarteborg måste han han missat att vi gjorde 2 mål under den första halvleken då han satt på bänken. Men förhoppningsvis lär Nutte honom klockan så att han i alla fall kan komma i tid till matcherna i framtiden.

Vi från laget har även en efterlysning att göra. I vintras presenterades en ny materialförvaltare här på hemsidan. Det vara pompa och ståt med både bild och intervju. Jag har även sett en bild på han i matchprogrammet. Problemet är bara att ingen har överhuvudtaget sett honom på riktigt. Flaskorna har varit tomma en stund nu kan man säga. Det som är konstigt är att han är ganska lätt att se. Till och med på långt håll. Ring GW!

Höstsäsongen lider mot sitt slut. Efter en lite tyngre period i början har hösten varit bra med många sköna trepoängare. Har ingen statistik som stödjer min hypotes men kan det vara så att kustlagen alltid förlorar första matchen efter sommaren? Detta kan ha ett samband med det leverne man bedriver på sommaren. En jämförelse med den berömda Alaskalaxen har gjorts. Laxen leker så intensivt under sommaren att den helt glömmer bort att äta och således dalar i prestation. Men det kan ju vara så att laxens liv berikas såpass mycket av leken att det den eventuellt förlorar under sommaren kan den ta igen senare. Att dom sociala band dom bygger med andra laxar hjälper till att stärka laxarnas samhälle. Men det är bara vad jag tror. Man är ju ingen zoolog direkt.

Månadens Brobba får vi såklart hämta från årets träningsläger. Brobba är på väg till träningen när han kommer på att han glömt sin boll på hotellrummet. Efter som han är lite jetlaggad sedan kvällen innan pustar han och kollar upp på nionde våningen. ”Ähh va fan behöver man ha med den jävla bollen”. Han kanske borde satsa på friidrott istället godaste Broberg. En vass häckhoppare kanske!

Rykten på stan gör gällande att salthalten i ekot är lika hög som i dödahavet. Det stämmer naturligtvis inte. Det man dock kan säga är att salt är en mineral som i rätt dosering är helt nödvändigt för allt liv. I för stora mängder kan det dock vara skadligt. För att påvisa att halten här ligger på rätt sida gränsen har jag bifogat några bilder som styrker en hel del påståenden som folk kanske har tvivlat på under årets gång. Glöm inte att läsa kommentarerna.

Kom ihåg! Det var värre förr.
#10 Olle

Bilder från Eko i omklädningsrummet

Förtydligande:
Brobba: Marcus Broberg
Granit: Granit Berisha
Nawwe: Naweed Ashairi
Dr. Salam: Abdi Salam Ali Noor
Abdi: Abdi Salam Ali Noor
Joffa: Joshua Öster
Maz: Markus Svensson
Nutte: Henrik Edvardsson
Berba: Mattias Svensson
Sportchefen: Peter ”Lillen” Svensson

Relaterad läsning

Olle Kristoffersson Premiär för ” eko från omklädningsrummet” Eko från omklädningsrummet del 2