Det var väl en välsignad tur.

Man kunde förvisso redan i ett tidigt skede höra att det var ett stoiskt lugn som vilade i Jonas Söderlunds stämma när han svarade. Trots det drog jag iväg den sedvanliga arsenalen av hälsningsfloskler som anstår en civiliserad människa. Läget? Mår familjen bra? Säkert? Sedan var det dags.... jo, ehe, hmm,ehe..du Jonas.... jag kan inte vara med på Andralagsmatchen! Du vet morsan är dålig! Hur skulle han uppfatta detta? För andra gången i rad tackar jag nej till att spela fotboll. Så kraftigt har nog inte mitt förtroendekapital sjunkit sedan Berlinmuren föll. Ledord som solidaritet, laganda, pliktskyldighet flög iväg som svalor mot en nattsvart himmel. En lång tystnad. Säg något då! Halshugg mig. Det är ingen målvakt som du väntar ut med dina äckligt fördröjda utsida vrickningar. Andetag. Tystnad.

- Det är okej Abbe! Det ordnar sig.

Va? Vad är detta? Bry du dig inte? Vi ska ju vinna den här serien. Det är ju otroligt viktigt för föreningens fortsatta framgång. Skapa en plattform för våra unga talanger som inte riktigt räcker ända till division 2 att få spela och utvecklas i en så bra miljö som möjligt. Och det är ju inte direkt Mussla som ringer återbud, utan en kvalitetsspelare, en notorisk målskytt, ett fysiskt fenomen, en....

- Du jag har fått in Jonas Henriksson istället!

Schack, matt, platt. Det var därför. Det kunde jag ge mig F--n på. Temperaturen i rummet föll 10 grader direkt. Så långt ute i kylan var man. Men vem kan döma Jonas för det? Vi ska ju vinna den här serien i år, och får man välja mellan Henriksson vs Albrektsson, så våndas man inte direkt. Det valet hade jag också gjort. Sju dagar i veckan. 365 dagar om året. Men tänk vad roligt det hade varit att få dra på sig skorna igen, att få spela med grabbarna, att få spela med Matti. Ja, där kan vi snacka om något roligt, om en comeback. Om att dra på sig skorna igen. Underbart! Lycka till nu Grebbestad. Och lycka till nu Matti. Och Henriksson.... jag hade gjort minst två...minst!

Och till min kära mamma säger jag som Jonas: - Det ordnar sig!

/ Carpe Diem